Jag har velat dö med stil

Det är minsann inte alltid som jag bestämmer mig för att blogga en onsdagskväll.
Idag är en bra dag, som så många andra. Idag har jag hunnit; försova mig, missa två lektioner (mycket just för att jag försov mig), ätit fisk, haft lite körsång, träffat mina älskade flickor, kommit hem, kokat makaroner, ätit dem, piercat mig, ätit en massa choklad och haft ångest. Men denna dagen är en rätt vanlig dag.
Så brukar dagarna se ut, the days of my life liksom. Hur fint?


Jag blir så himla ledsen också, nu när jag ändå har byxorna nere och bloggar, när folk whinar över småsaker. Jag whinar mycket, det erkänner jag, men om min penna är borta till exempel... Herreguuuud det är en jävla penna? Get over yourselves. Vi sitter alla i samma bil, du har bara glömt bort att titta i backspegeln. Och kära vännen, om din mobil blir stulen; du vet väl om att de finns folk som jobbar med att göra nya mobiler varje dag va? Och du vet väl även att du bara kan ringa ett snabbt samtal och spärra ditt nummer OCH SAMTIDIGT beställa hem ett nytt? Äh, tänkte väl. Det är faktiskt sunt förnuft.

Nej, nu ska jag gå och vara bitterfittig på annat håll.
- Jag kan ju till exempel inte sova på magen inatt, det gör lite för ont. Tack för mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0